Om

Kommer att handla om livet. Uppförsbackar och nedför. Glädje och sorg.
Vänskap och kärlek. Dikter och lite prosa, gillar jag att förmedla.
Om min glädje/kärlek till Lasse Winnerbäck, hans musik är bara så bäst. ><3  8-)   

quiet in the country:

Galeria de fotos para tu blog o webpage: Reflecting Water gif- Reflecion de agua con efectos

gif

Om mig
Kontaktformulär

SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

Aktuella ord knuff.se


Prenumerera


Kategorier

Jag har placerat min blogg i Sandvikenbloggkartan.se!

Visar inlägg från mars 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Det doftar vår och många minnen

Det luktar på ett visst sätt på våren. Det luktar på ett annat sätt på min barndomsgata: Mossvägen. Röken från Järnverket var så stark då jag var barn. Den hade olika färger och spred sig mot himlen. Trafiken luktade på ett speciellt sätt också. Den lilla, trånga lägenhet vi bodde i var stor och varm på kärlek. Samhället var också lugnare då jag var barn. Allt var litet men ändå så stort och skrämmande.

My newest addition.

På hemkunskapen i skolan Panerade vi grytlappar av tyg.
Vi doppade dem i ägg och ströbröd och stekte dem.

Allt för att enbart jävlas mot vuxenvärlden.
Det var jag som kom på iden. 
Vi gick faktiskt på högstadiet, så jag kan inte skylla på att vi var små
 
Det var nog ingen bra ide, men kul att se frökens uppsyn och min.
Vi fick sy nya grytlappar som straff sen, 
då tog vi garnnystan istället och gjorde rackartyg" med dem.

Det är en annan historia, och väldigt länge sen, så det är preskriberat nu och mina barn vet om det.

De i sin tur, har varit lugna i skolan, 
de brås nog på Far sin, han har alltid varit ordentlig.
Jag blev bättre jag med, till slut och lugnare.
Träffade en kille i 8:an och fick andra intressen.
Sen har väl dessa intressen, ändrat sig lite, var efter åren går. 

Man stadgar sig och får barn, barnen växer upp och förhållandet går isär. Inte för alla, men för många. Inget att gråta eller älta om, huvudsaken man är vänner efter man gått skilda vägar.

Nått som fler skulle sträva efter, istället för att ilska och hat ska får råda. Ingen mår väl bra av det. För att barnen ska kunna gå vidare med sina liv och bli harmoniska, så bör föräldrar som skiljer sig, bete sig som de vuxna de är, och lösa sina problem. Även om inte alla oförrätter går att reda ut, så får man väl låta dem falla i glömska, man har ju bara ett liv och bägge mår väl bra att bli sams. Det är min fasta övertygelse.

Konstantin Yuon - Open Window. Ligachevo, 1947:

Reading together:

Fall Aspens | Lance Johnson Paintings:

Jeff Legg  w:

Vladimir Volegov. I love the vivid colors and highlights - wish I could paint like this.

Richard S. Johnson:

.:

Jupp.:

Våga vara Glad

room with a view:

När man trycker undan känslor som upplevs obehagliga, så har man väldigt svårt att känna äkta lycka, kärlek och glädje. Vi förlorar en viktig del som har med vårt inre att göra. Då vi inser vitsen med, att våga vara ärlig mot oss själva, då har vi kommit långt.

Rädsla får onödigt utrymme, då vi inte visar vem vi är.

Lycka är inte att känna sig glad varje dag, utan uppskatta de små tingen i livet. När motgång vänder och man känner sig som en segrare i vardagen. Då kan jag själv upptäcka, att jag går och småler för mig själv.

När vi vågar visa vem vi är, då är det också lättare för andra att öppna sig. De som inte vågar, har jag också mött, de är svåra.

Alla människor har kritiska tankar nån gång. Vi dömer oss själva, känner oss otillräckliga i många sammanhang. Även om omgivningen ser oss helt annorlunda.Vissa spelar bra, men är dåliga skådespelare.

Vi får inte glömma bort att vi hela tiden utvecklas och förändras. Jag är inte samma person idag, som för bara ett år sedan, Oavsett var vi befinner oss just nu, så kommer vi alltid att utvecklas. Fast vi stretar gärna emot.

Mitt ansvar, för min egen utveckling, har jag. Ingen annan person kan prova nya vägar åt mig. Synd om de personer som aldrig tar ansvar, utan överlåter det till andra. De skyller gärna på andra om det går snett i tillvaron också.

Water Fall By Window:

'Rosabella ~ la vie en rose': Augen-Blick:

Don't look back. You're not going that way. Unknown:

Att våga vara glad är att välja livet och den goda sidan man mår så bra då.

Äga min tid är lycka, Lucky me"

Vem bestämmer hur mycket man ska släppa in en annan
människa, innanför sitt skinn.
En rustning, kontroll och nära, men ändå långt borta.
Alla har inte dessa små nyanser av det där synliga
som gör att det blir så bra.
Ibland rinner all energi ut ur kroppen och det enda
som finns kvar är en slags tung tomhet, men det går över.
Blundar ett tag, minns tallarna på Mossvägen, 
Bulan" vår skidbacke och skridskobanan.
Mor i förkläde, god mat och trångt kök. Pappa i stora träskor, som cyklade i ur och skur till Jernverket.

Arbetsbänken i köket, som vi barn satt på och väntade på att nått skulle hända, som det aldrig gjorde, mer än det invanda. Vi glodde ut genom fönstret, på grannungarna. En del fick vara ute så länge. Den lilla, lilla balkongen, där vi byggde kojan.

Det är den friska, sunda levnads-sanningen, allt det andra som händer på vägen, det är år och rutin.

Att göra saker rätt, som ändå ibland blir fel,
inpräntas i ett mönster.
Jag har körkort på bil, men inte på livet. Men idag är allt så bra och jag känner lite som: Lucky me" som har så mycket att vara glad över. Jag äger äntligen min tid. 

Winter gifs - animations

Pulp art:

.:

mistymorrning:  Source:imgfave-chat-:

Att leva är att resa en stund

I love the color of these bottles and how beautifully they go with the pinks of the roses! Gorgeous photography by FRENCH COUNTRY COTTAGE: Vintage Blue Bottles:

Fångade några ord från en tidning idag. Att leva är att resa.

Så sant det är, vi har både den inre resan och den yttre som spelar in.

Vladimir Vologov:

Allt har sin tid att slå rot, finna sig i det som sker
att i lugn och ro få spira i nya grenar
Hur mycket är du värd, arma människa,
En liten prick som inte syns i universum.

Vissa drömmar har släppt taget för alltid,
långsamt och nödvändigt
En del vägar är så svåra att korsa,
de får växa igen, jag bryr mig inte
Jag sitter vid mitt fönster och drömmer om nått,
lite av varje och klockan går sitt eget varv 
Talar till mig själv, 
Iakttagare, lyssnare och drömmare, det är jag det
Jag tror inte att människan, orkar med andra människor hela livet
Vi tömmer våra förråd tills vi baxnar, ger och ger av oss själva

Det sociala ramverket är starkt sen länge,
du styrs in i det från början
Förhoppningar kommer och går, tur det
det får vara så med den saken.
Jag är jag och du är du!
Söker mig till platser som gör mig gott och ger harmoni.
Kanske allt har en mening, i all sin meningslöshet

Energier tänds och släcks, utan någons medverkan.
Låter de små ögonblicken,bli en stor del av livet.
Även i ett litet rum, finns det en stor rymd i. 
Vi skapar vår egen tillvaro, inte alltid våra livsvillkor. 
 
  

 :